5. nov, 2018

Engelsfors

Allahelgona är över och jag har som de flesta andra som satt ljus hos de saknade för att visa dem att de fortfarande finns där i ens hjärta och är saknade. Och det är magi. Att ta sig till en kyrkogård och se hur den lyser upp från alla ljus från de närstående som tänker på sina nära och kära. Se och känna kärleken som kommer flygande mot en som en stor boll full med värme, kärlek, saknad.
Så idag tänkte jag avsluta denna sorgfulla helg med en av mina personliga favorit trilogier Engelsforsserien, Cirkeln, Eld och Nyckeln. Så idag tillängnar jag detta inlägg till min Farmor som alltid är med mig.

Engelsfors serien av Mats Strandberg och Sara b. Elfgren

Minoo, Rebecka, Linnea, Vanessa, AnnaKarin och Ida. Dessa sex ungdomar är utvalda. Utvalda att bekämpa ondskan. Ingenting har de gemensamt man ändå är de ämnade att stå sida vid sida och kämpa. De känner inte varandra, men ändå är de bundna till varandra och tvingas hjälpa varandra i kampen och för att lära sig att hantera och styra sina krafter. Ondskan kan finnas var som helst. Vem kan de lita på förrutom varandra?

Denna boken sliter tag i läsaren från första sidan och man plöjer igenom sida efter sida och boken är slut snabbare än vad man hinner inse. Häxor, magi, godhet, ondska sprudlar den första boken cirkeln av men den är också till stor del full av tjejernas vardag. En helt vanlig vardag där allt handlar om killar, kompisar och skola. 

Trilogin har sin fortsättning i boken Eld.  I Eld får vi vara med när tjejerna. De utvalda börjar andra året på gymnasiet. Sommarlovet har varit som att paus knappen har varit intryckt och de hara suttit och väntar på ondskans nästa drag. Men hotet de väntat på, hotet de antagit ska komma har inte uppenbarat sig ifrån de håll som det var förväntat. De förflutna sys ihop med nuet och de utvaldas band till varandra knyts tätare än någonsin. 
Tjejerna får än en gång lära sig att magi inte kan fixa brustna hjärtan, att magi inte alltid är lösningen. 

Sista boken i trilogin är Nyckeln, en månad har gått sedan tragedin ägde rum i gymnasiets gympasalen i Engelfors. Återhämtning för de utvalda är långt borta då deras värld återigen vänds på ända. Tiden håller på att rinna ut och under tiden så besvaras obesvarade frågor, deras lojalitet testas och hemligheter kommer fram och i slutändan kan de bara vara säkra på en sak. Och det är att i slutet... kommer allt att ändras.

Ni vet vad jag ansåg om första boken eftersom jag slängde in lite av mina egna åsikter men vad tycker jag om trilogin i sin hel het. Första boken var makalöst bra, så bra att man bara läste och läste och läste precis så som man vill att en bok ska vara. Men håller de andra måttet? Oja det gör den! Spänningen byggs upp mer och mer för varje bok, man håller andan i väntan på hur det ska sluta och finner sig själv att man pustar ut när man äntligen läst sista sidan. Och där och då.. vill man läsa hela trilogin en gång till. 

/E