12. okt, 2018

Magic

Denna veckan kommer min blogg att vara proppfull av mina egna personliga favoriter. Det blir inga boktips inlägg vill jag meddela men det kommer att komma flera stycken recensioner. Jag kommer att starta av veckan med en recension av Harry Potter böckerna som har varit mina absoluta favoriter ända sen min mor läste dem högt för mig och min bror när jag var ungefär 8 skulle jag tro. Och jag älskade dem från första stund! 

Harry Potters betydelse för mig är väldigt svår att beskriva eftersom den är så ofantligt stor, böckerna fångade mitt hjärta i en så pass tidig ålder och där har de stannat oavsett hur gammal jag är eller vilka erfarenheter livet har slängt mot mig så har de stannat där. Harry Potter finns där för att man aldrig ska tvivla på magin i livet, den sortens magi som får allt runt omkring en att spraka, glittra och smälla av som raketer. Magi gör livet så betydelsefullt, varenda sekund av det, jag kan inte tänka mig ett liv utan magi oavsett vad magi är för en… om det är bildligt talat som att en känsla eller händelse är magisk eller om man som jag tror på både och att magi är betydelsefulla händelser, känslor, intryck men även bokstavligt talat att det finns de som kan utföra det, vad vore livet utan tron?
De flesta hör tro och tänker religion, gud. Böner. Kyrka. Men jag menar det man känner i hjärtat att detta tror jag på. Det är det som betyder mest tror jag.
Så nu ska jag ge er lite magi och en recension som kommer innefatta alla Harry Potter böcker så för er som inte läst kan det bli en del spoilers.

Harry Potter

Efter att ha förlorat sina föräldrar i en bilolycka som liten eller det är i alla fall vad hans moster och morbror har sagt till honom så fick han komma och be med dem. De var inte överlyckliga över arrangemanget men de gjorde det. Så han växte upp hos sin moster och morbror där han blev hunsad och kände sig utanför, annorlunda och oälskad. Trots allt som talade emot det så växte han upp och blev en stark, modig, omtänksam, snäll och lojal pojke.
På sin 11-årsdag kommer det ett brev som tillkännager att han har en plats på Hogwarts skola för häxor och trollkarlar och från den stunden förändras allt för honom. Halvjätten Rubeus Hagrid hjälper honom till Diagongränden i London för att köpa sitt skolmaterial. Av Hagrid får Harry reda på att hans föräldrar inte alls dog i en bilolycka utan det var den onda trollkarlen Lord Voldemort som tog deras liv och i sin strävan att även beröva Harry hans försvann han spårlöst. De flesta tror att han är död men de finns även de som tror att han finns där ute någonstans, väntar på att återfå nog styrka att återta makten igen.
När Harry anländer till Hogwarts skola sorteras Harry in i elevhemmet Griffyndor och får sina första vänner, Ron Weasley och Hermione Granger. Här känner Harry för första gången att han är hemma.
På Hogwarts kommer Harry att lära sig mer än vad han trodde fanns och vara med om både extrem lycka och riktiga hemskheter. Han kommer slåss mot onda för att kunna kämpa för det goda. I Första boken får vi följa med i hans kamp för att rädda de visas sten från ondskans grepp med hjälp av sina följeslagare Ron och Hermione. I kampen för att lyckas måste de ta sig förbi olika hinder på sin väg som kräver både list och stor dos mod från dem alla.

Andra boken Hemligheternas kammare börjar med att Harry och Ron inte lyckas ta sig till perrongen och tvingas utnyttja andra medel för att ta sig till skolan. Med hjälp av Weasley’s familjebil som Pappan i familjen har förtrollat flyger de till skolan men under resans gång blir de sedda av mugglare när osynlighetsanordningen inte vill funka och de utdelas straffkomendering till dem när de anländer till skolan. Men detta skolåret skulle inte bli lika glädjefyllt som de innan då elever börjar bli återfunna förstelnade det går så långt att de blir prat om att stänga skolan om de inte fångar förövaren, Harry och Ron finner sig indragna i ännu ett farligt äventyr som hänger på liv och död.
Fången från Azkaban börjar dramatiskt när Harry under en middag hos sina släktingar när han får sin morbrors syster att svälla upp som en ballong och flyga iväg. Harry flyr iväg och tar nattbussen för trollkarlar till den läckande kittlen där han för första gången får träffa trolldoms ministern. Han får inget straff för händelsen men får bo på läckande kitteln tills skolstarten. När Harry går en tur i Diagongränden träffar han på sina vänner Hermione och Ron som precis skaffat sitt skolmaterial. Nyheterna annonserar att en massmördare har flytt från trolldomsfängelset Azkaban och vad som är värre är att han är ute efter Harry. Tillbaka i skolan är varje ingång vaktad av en fängelsevakt, dementorer. Hemska varelser som kan suga ut ens själ med en kyss. Under detta läsåret får Harry reda på mer om massmördaren Sirius Black och även om hans föräldrar än vad han förväntade sig.

Den flammande bägaren är boken om Harrys fjärde läsår. Boken startar upp med att Harry och Hermione följer med familjen Weasley till världsmästerskapen i Quidditch som börjar bra, det är stort, häftigt och mer än vad Harry kunde önska. Men den slutar i mörker när dödsätare vandaliserar och terroriserar mugglare. Men det är inte dem som lämnar dödsätaresymbolen, Voldemorts märke högt på himmelen. Det var den symbolen Voldemort och hans anhängare dödsätarna lämnade utanför varje hus som de bragt någon om livet.
Tillbaka på skolan får de en oväntad överraskning Hogwarts ska vara världar till två andra skolor Durmstrang och Beauxbatons. Hogwarts, Durmstrang och Beauxbatons ska ingå i en magisk trekamp med en förkämpe från vardera skola. I den flammande bägaren i stora salen kastar man i sitt namn på en lapp om man uppnått sjutton årsålder och önskar delta i trekampen. När det är dags att lotta ut vilka de blir som ska vara förkämpar ropas det upp inte bara ett namn från Hogwarts utan två. Cedrik Diggory och…. Harry Potter.

I Fenixorden, femte boken om Harry Potter börjar deras kamp mot Voldemort som har återkommit till makten och ordern gör vad de kan för att förbereda sig för det krig som ofrånkomligen kommer inträffa även om det är oklart när i nuläget.
Tillbaka på skolan har de fått ännu en nu lärare i försvars mot svartkonster. Dolores Umbridge som är ondskan personifierad. Hon gör vad han kan för att eleverna inte ska tränas i försvar och för att förtala Harry Potter och hans påstående om att Voldemort är tillbaka. Harry, Ron och Hermione tar saken i egna händer och med Harry som lärare, undervisar han dem och ett flertal andra elever i att försvara sig. Under detta skolåret får Harry vara med både om existerandet av en profetia och en tragisk händelse.

Halvblodsprinsen är en mörk bok skulle jag nog säga. Den innehåller misstänksamhet, ilska, irritation, sorg och död. Den är inte full av skratt och skoj men den fängslar läsaren lika mycket som hennes tidigare böcker.
Harrys Gudfar Sirius Black, tidigare misstänkt massmördare är död och Harry är i spillror. Han har också fått veta att han är den utvalda att besegra Voldemort en gång för alla bara för att Voldemort hörde en profetia många år sedan som han tog på fullt allvar och hans handling att gå efter Harry gjorde den sann. I denna boken tar Albus Dumbledore, rektorn en mer framstående roll i Harrys utbildning. En utbildning som ska hjälpa honom att besegra Voldemort en gång för alla. Dumbledore har samlat på sig Voldemorts minnen och han tror fullt och fast att genom att känna Voldemort kan de klura ut exakt vad och hur de ska besegra honom.

Dödsrelikerna är sista boken om Harry Potters ungdomsår och hans eviga kamp mot Voldemort. Albus Dumbledore har blivit bragt om livet. Harry vittnade när Professor Severus Snape höll upp sin trollstav och se den förbjudna förbannelsen som tog livet ifrån honom och han kunde inte göra något för att förhindra det.
I denna boken har kriget börjat. Allt är i uppror, alla kämpar antingen emot eller med ondskan och Harry, Ron och Hermione ger sig iväg för att leta upp Voldemorts horokruxer och förgöra dem, så att de en gång för alla kan förgöra Voldemort. Under krigets gång blir många från den goda sidan bragd om livet. Det blir mycket hjärtesorg i deras kamp för det goda men inget får dem att ge upp.

 

/E